fredag 31 december 2010

2010...

Ännu ett år kan snart skrivas in i historieböckerna. Året som både världspolitiskt och personligt har varit ganska händelserikt.

Året började med en kraftig humanitär kris på Haiti, som fick stor hjälp av civilpersoner och stater. Sedan har vi ju miljöboven BP som såg till att de amerikanska kusterna fick sig lite olja. Verkar dock som om diskussionen om olja försvann in i ekonomins kriser. Året har ju präglats av skuldkriser, som oavbrutet avlöst varandra. Fast det är inte så konstigt när vi ser på hur finansvärlden fungerar.

Den naturliga askan fick flygplanen att stå still ett tag och rabalder uppstod! Miljöboven Vattenfall investerade 13 miljarder på kolkraft, men återigen verkar det som om intresset inte höll i sig. Under året förbjöd Frankrike den heltäckande slöjan. 2010 var också året som Pakistan drabbades av en enorm översvämning, men inte fick alls samma stöd som haitierna, men så är de ju muslimer också...

Wikileaks gjorde årtioendets största journalistiska bedrift då de publicerade mycket information om hur USA bedriver sin utrikespolitik och i samma veva blir grundaren Assange anklagad för våldtäkt, i Sverige. Ett nytt klimatmöte genomfördes och diskussionen skapade inte så väldigt mycket nya förhoppningar om en mer hållbar utveckling.

I Stockholm firades Victorias bröllop, den mest överskattade festen måste jag erkänna men det var mycket roliga aktiviteter i staden så var väl trevligt. Huvudstaden blev också bombad, av en galen man. Vilken tur då att det svenska folket röstade in Sverigedemokraterna i riksdagen så att landet slipper ha med utlandet att göra... Njää, riktigt så är det väl inte i dagens globaliserade värld men att vissa saker blir överdrivet hypade i dagens värld är sant och det bevisade just SD.

Personligen fick jag uppleva många vackra stunder med goda vänner vilket jag högt uppskattar. Jag fick också ett fantatiskt sommarjobb som lett till en ökad framtidstro, för både världen och mig. En annan trevlig biprodukt var att få hålla tal inför kungen om hurviktigt det är att ungas röst görs hörd, och detta fick jag göra efter min 18-års dag.

Det var en kort summering som jag hoppas ni läser med glimten i ögat!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar