Strejk?

Imorgon går fackförbundet "Pappers" ut i strejk för att förhandla upp lönerna. De och arbetsgivarna har inte lyckats hitta en punkt där de kan känna att de båda mötts halvvägs. Jag kan tycka att fackförbundens tid är förbi och att strejker är omoderna, men så slår det mig plötsligt! Det är inte metoderna till förändring som är fel, det är alltså inte facken som är fel utan deras mål med förhandlingarna. Om jag vore arbetare och skulle få en löneökning på någon procent skulle inte jag skjuta i höjden direkt... Skulle det bli tal om att få arbeta 4,5 dagars arbetsveckor för samma lön, tja det vore en annan sak!

Jag har nu ingen forskningsrapport att luta mig mot men har ett starkt minne att i de flesta undersökningar är människor mer stressade över att de inte har tid än av att de inte har pengar nog. Jag tror ni förstår vart jag försöker komma. Det är dock mycket möjligt att min tro om att facken bara jobbar med löner... Fast samtidigt är det de punkterna som radion talar upp åt mig så?

Det kanske inte bara är fackens fel heller... Var dag ser vi tydliga exempel på människor som väljer pengar före välmående, trots att pengar inte är det viktigaste för just välbefinnande!