Dagar som denna

Det är dagar som denna som får en att fundera på varför man föddes med känslor! Vore inte allting bara väldigt mycket enklare om man skulle jobba på utan känslor och behöva tänka på hur jobbigt allting är. Idag gick mycket, väldigt mycket emot mig och detta trots att jag försökte tappert ändra på det. Jag lyckades visserligen stundtals men ingen bestånde känsla utav glädje kan jag nu i efterhand se.

Jag har spenderat en stor del utav dagen på att lyssna vad alla runtomkring har sagt och försökt sätta mig in i deras tankebanor. Uppenbarligen gör det mig inte gladare...

Någon talade helt okunnigt om politiska partier och en annan gnällde på medierna för att de blåser upp "global uppvärmning som om det vore ett riktigt hot".

Jag hade ett seminarium om millenniemålen och u-länders utveckling, det var riktigt positivt dock! Många visade stort engagemang och bred förståelse för problematiken och vårat ansvar (som jag anser att vi har). Mycket konstruktiv diskussion men inte heller det lyckades glädja mig så länge då jag några minuter senare hamnade i ett sällskap som fick dövhet att te sig som paradiset!

Dags för mig att säga, förlåt att jag är så jobbig! Jag föddes bara såhär!