Where the action is...

Jag var för drygt en vecka sedan och lyssnade på skön musik i den underbara parken "Stora Skuggan", beläget vid Stockholms universitet. En salig blandning utav olika slags rockartister från olika generationer fick mina ögon beskåda. jag var där på fredagskvällen och såg på följande band:

Florence Valentin som blev det första bandet jag såg på och som verkligen fick igång festivalstämningen. De drog politiska texter med glimten i ögat och verkligen utnyttjade musiken till det yttersta. Bandet skojade till det och förklarade också historien till varför en så stor park finns nära centrum, helt enkelt för att det var kungens gamla jaktmarker.

International Noice Conspiracy, Dundertåget, Pixies och slutligen en två timmar lång show utav Neil Young var det övriga mina ögon och öron bevittnade. Den absoluta höjdpunkten var Neil Youngs avslutande sånger där hela publiken sjöng med till fantastiska låtar.

Jag kunde dock inte vara utan att engagera min hjärna i världens konstiga urformning... Neil Young är för er som inte vet en gammal farbror på runt 60 år som hela sitt liv sjungit utan den vackraste rösten, populistiska framträdanden (gjort som han vill), oladdade texter utan istället har han en röst som endast gillas av vissa, shower som gillas utav få och texter som skapat flera rubriker. Så när låten "Keep on rocking inte the free world" betyder texten verkligen något för åhörarna och troligtvis bandet också. Min hjärna fick dock problem med det buskapet när publiken får lyssna på musiken från högtalare som enligt lag inte får spela högre än en viss ljudnivå (som t.o.m. mina känsliga öron tyckte var lågt) . De som ville avnjuta alkohol som till viss del tillhör festivalstämningen fick göra detta inom vissa inhägnade områden. Vakter överallt som påverkar känslan...

Det blir svårt att i ett inhägnat område i ett inhägnat samhälle verkligen ta åt sig "Keep on rocking in the free world", eller vad säger ni?